EKOBYAR I RYSSLAND
Artiklar, berättelse och inspiration.
Artikel publicerad i Nya Tider, 2017
Nu finns i Ryssland cirka 500 nya byar där unga och gamla bytt sitt liv i storstaden till ett mer fritt liv på landsbygden. Man vill komma bort från stressen i storstäderna, man vill känna att man bestämmer över sitt eget liv, att man inte är slav under systemet, och det pengaorienterade samhället. Dessutom vill man värna om naturen att leva på sådant sätt, att vi inte skadar den planet som vi lever på.
Det räcker nu med miljöförstöring säger Anastasia nu måste vi leva så att vi inte skadar det Gud har skapat åt oss. Vi har någonting som vi måste ta hand om och det är naturen, växtligheten. De som flyttar ut gör det ofta för att de vill odla sin egen mat och bli självförsörjande och för att deras barn ska få uppleva och lära sig om naturen. Man skapar egna skolor där vuxna och barn lär av varandra. Någonting nytt håller på att växa fram, nya människor
Jag kom i kontakt med boken om Anastasia när jag hade en esoterisk bokhandel i Stockholm i slutet av 1900-talet. Jag blev helt fascinerad av kvinnan från Sibirien och kände att hennes vision förenade andliga tankar med praktiskt handlande. Jag har läst många böcker men denna bok och de 10 övriga böckerna om Anastasias kunskap har för mig framstått som den allra främsta kunskap som förmedlats till oss människor på Jorden. Anastasia visar hur vi ska överleva som mänsklighet.
Ryssland gör tvärtom mot exempelvis Sverige och satsar på småskaliga jordbruk som alternativ till de storskaliga jordbruken. Bland annat erbjuder man sina medborgare gratis en hektar mark till odling eller annan kreativ verksamhet. Marken som erbjuds ligger österut på den lite kallare breddgraden, men det hindrar inte de odlingsintresserade ryssarna. Cirka 400 000 medborgare har redan visat sitt intresse.
Den 4 maj 2016 undertecknade Rysslands president Vladimir Putin en federal lag, vilken erbjuder medborgare i hela Ryska federationen en hektar av den mark, som ägs av stat eller kommun och som ligger på ett territorium i östra Ryssland. Områdena omfattar Jakutien, Kamtjatka, Chukutka, Primorye, Khabarovsk, Amur, Magadan, Sakhalin och de Judiska autonoma regionerna.
Områden som visserligen ligger långt bort i Rysslands något kallare områden, men som man ändå bedömer att det är möjligt att odla på. De flesta ligger på breddgrad 50-65. Som jämförelse kan vi ta Stockholm som ligger på ungefär breddgrad 60, så Fjärran Östern ligger inte under snön hela året. Efter denna succé har flera områden i andra delar av Ryssland erbjudits på samma sätt.
Till skillnad mot Sverige, som tror på de stora industrijordbrukens massproduktion, har Ryssland en helt annan jordbrukspolitik. Man har alltid satsat på små odlingsalternativ, som till exempel ”datja”, som är en liten odlingslott något större än dem vi i Sverige kallar koloniträdgårdar. I dag har ett nytt ”gröna vågen-tänkande” börjat sprida sig hos den ryska befolkningen. På grund av Anastasias vision och program för byarna i Ryssland har många människor tillsammans förvärvat mark och bygger upp sina egna familjegårdar. De skapar sig en plats där de kan leva kreativt, andas frisk luft, odla och äta rena och näringsrika produkter. För många handlar det om att bygga nya samhällen och hitta en inre och yttre tillfredsställelse med livet.
De senaste femton åren har människor skapat cirka 500 ekobyar. Dessa har cirka 15-200 nybyggare i varje by. Det finns, delvis tack vare den gamla odlingskulturen ett intresse bland befolkningen som gör dem villiga att nappa på erbjudandet om en hektar gratis mark. Redan några dagar efter tillkännagivandet blev myndigheterna överhopade av svar och hittills har cirka 400 000 medborgare ansökt om mark. Det enda kravet för att få en hektar mark gratis är att man under fem år utvecklar någon form av verksamhet på sitt område. Detta kan vara skogsbruk, trädgårdsodling, jakt, hantering av animala produkter, konsthantverk, försäljning, ekoturism eller någon annan verksamhet. Om marken inte används går avtalet tillbaka till staten.
Systemet är även utformat så att inte utländska intressenter ska komma till Ryssland för att köpa mark, vilket hänt i andra länder, där man köpt upp stora markområden och skapat storskaliga jordbruk. De ryska koloniträdgårdarna (datja) samt små jordbruk och ekobyar är statistiskt det mest omfattande systemet av framgångsrik livsmedelsproduktion inom någon industrialiserad nation. Den visar att en decentraliserad och småskalig livsmedelsproduktion inte bara är möjlig utan också praktisk på nationell nivå i ett geografiskt stort och varierat land med blandat klimat. Dagens datjor, små jordbruk och ekobyar liknar bondens trädgårdsproduktion i slutet av 1800-talet och tidigt 1900-tal. Man använder metoder och tekniker som visat sig effektiva i en liten trädgård och som fungerar lika bra i dag som för 200 år sedan. På datjorna och ekobyarna används inga maskiner som jordfräsare, traktorer eller större djur. Man , använder sig också av nyare och enklare jordbruksmetoder som organiskbiologisk odling, permakultur, skogsträdgårdar eller liknande.
Inom organisk biologisk odling och permakultur odlar man mat utan konstgödning eller kemiska bekämpningsmedel eller GMO. Man anser också att jorden behöver organiskt material för att berika mikrolivet i jorden. Effektiva mikrober kan tillsättas och växtavfall samt avfall från hushållet, bokashi kan berika jordens mikrober och göra dem mer effektiva för odling. Man täckodlar för att skydda jorden och man använder skonsam jordbearbetning, man tror att alltför mycket bearbetning rör om i jordens mikroliv på ett skadligt sätt. Permakultur tar hänsyn till att skapa ett hållbart samhälle. Alla aspekter av boende, väder och vind, temperatur, vatten hela designen av ett område och planeringen måste undersökas och användas till skonsam odling så att inte ekosystemet skadas. I skogsträdgården tänker man att odla och plocka in nya växter precis som naturen i vanliga fall sköter om berikandet av ett område. I alla dessa odlingar som också används i Ryssland tar man hänsyn och visar varsamhet med naturen, man samverkar med naturen och alla dess djur och insekter. Människor föder inte upp djur för slakt och man föredrar en vegetarisk livsstil. Mindre djur och getter kan förekomma på familjegårdarna.
Här kommer en beskrivning på en resa som jag och en grupp människor gjorde 2015 för att på plats få se en rysk ekoby och få träffa människorna som bor där.
I Ryssland och närgränsande länder har ekobyar eller som de kallas i dessa länder "KINS DOMÄN" ett annat namn är "FAMILJEGÅRDAR" vuxit upp som svampar ur jorden. Och det blir bara fler och fler. Alla har sitt ursprung i Anastasia, de 10 böckerna om henne och den kunskap från Vedatiden som hon vill förmedla. Här nedan följer en beskrivning och lite bilder från vår resa till Sinegorie, i Krasnodar distriktet nära Ukraina och Svarta Havet 2015.
Två män i 30-35 års ålder möter oss vid bilen, en minibuss med slitna säten. Den ska föra oss runt på området. Vi växlar namn i en uppsluppen stämning och vi känner oss redan som gamla vänner. Det är något märkligt med dessa män. De känns kraftfulla med starka personligheter, men också harmoniska och kärleksfulla. På något sätt strålar det av vänlighet från deras ögon. Jag undrar just om det kan bero på det liv de lever?
Vi skulle få se hur det är att bo på detta sätt i en rysk familjeby. Vi skumpade runt på vägarna, vilka de själva har byggt i området. Avstånden är stora och det är svårt att bo här utan bil. Alla husen ligger inte samlade i ett speciellt område utan utspridda med obebyggda områden emellan. Det är verkligen rena vildmarken, rävar och kaniner finns det gott om, men man har inte sett några större vilda djur. Elektricitet finns i byn, men många har valt bort TV och datorer, för att få vatten har de flesta borrat egna brunnar. Mobiler verkar dock användas.
Men hur ska man nu leva och bo i en sådan här by och hur kan man försörja sig? Vad är det för märkliga visioner som byggts upp, som är så starka att människor lämnar det bekväma livet i staden och söker sig ut till landsbygden. Allt börjar i den Vedryska kulturen.
Det är en kultur som Anastasia berättar om och som fanns i Ryssland och som man tror hela västvärlden, långt före kristendomens intåg. Det är den kulturen som de olika böckerna berättar om. Säkert finns kopplingar till de indiska Vedaskrifterna, mycket gamla skrifter från cirka 5000 år tillbaka i tiden. Ayurveda, den indiska läkekonsten förespråkar till ex att man ska äta de växter och frukter som finns på platsen där man bor och att man kan hela med dessa örter etc. Liknande tankar finns också här.
Människor har också börjat ifrågasätta livet i städerna. Blir vi inte som robotar och slavar under systemet? Har vi någon frihet att välja hur vi ska leva våra liv eller måste vi inte inordna oss i den mall som samhället och kulturen har inrättat åt oss. Det handlar om att arbeta för att skaffa sig allt fler materiella ägodelar. Men blir vi verkligen lyckliga av det? Hur många blir utslagna? Och hur går det med jorden om alla bara vill konsumera mer och mer. Vi är redan på gång att förstöra vår jord för oss själva och våra barn. Hur blir det för dem i framtiden? Det västerländska samhället har många frågetecken.
I de nya byarna finns frihet, men frihet under ansvar. Det verkar inte svårt att bli näst intill självförsörjande med mat om man är vegetarian, men ett visst mått av pengar måste på något sätt genereras för att man ska överleva. Då kommer kreativiteten in. Som vi förstod det, har alla som stannat kvar, kommit på en eller annan lösning för att få lite extrainkomster, en del klarar det inte och flyttar tillbaka in till stan. Valeri odlar meloner och fikon till försäljning. Han har byggt upp stora komposthögar som han odlar i. Dimitri arrangerar olika festligheter och konserter, Julia, som vi bor hos, tar hand om gäster till ekobyn, några syr kläder, några har getter och höns, en har ridskola, några hjälper till vid byggnation av nya hus, andra startar egna firmor, men hela tiden betonar man att man gör någonting som man själv gillar, något som man själv har glädje av. Man prövar sig fram, går det inte bra får man hitta på någon annan lösning.
De säger att livet blir heligt, man värdesätter naturen, allt det levande som växer och som ger frukt och mat till oss människor. Man blir friskare och starkare av ett liv i naturen, den ger oss glädje för våra sinnen och våra känslor. Vi blir tacksamma och kan glädja oss åt livet även om det bara är en liten blomma, som vi tittar på. De glimtar av tillfredställelse som människor i staden kan uppleva, kan de leva med en stor del av sin vakna tid. Kanske är det därför, som det lyste så i deras ögon. De talar också om att leva ett inre liv, att kommunicera med sin själ och med elementen. Att gå ut i trädgården på morgonen och känna feedback från sina plantor och känna kärlek till jorden. De vill att deras barn ska få uppleva naturen, få leva med växterna och djuren. Julia berättar att lärarna i skolan säger att deras barn är mer kreativa, kan lära sig snabbare än andra barn.
Jag såg hur det lyste om Dimitri och Valeri när de berättade om hur de hade träffat sina respektive Svetlana och Tatiana. De hade hänt där på den öppna festplatsen utanför samlingshuset en vacker dag på våren. Och det handlade om en märklig ceremoni som de berättade om. Det var en fest för singlar, endast singlar från hela Ryssland fick komma hit en gång om året och vara med på festen för att om möjligt träffa en partner och starta sin egen Familjegård. Dimitri och Valeri ville berätta just sin historia om ur det gick till och hur vackert och underbart det var att få träffa just henne.
Området är stort, mer än 540 ha som dessa och 200 andra familjer köpt för att prova på att leva ett annorlunda liv, troligen fler idag. Byn Sinegorie eller Vedrussia ligger i södra Ryssland i Krasnodar regionen ner mot Svarta Havet i ett ganska varmt och torrt klimat. Vegetationen verkar karg och snårig, området har inte varit uppodlat tidigare och de berättar att det inte varit lätt att röja upp, förbättra jorden och odla grönsaker etc. Före Perestrojkan fanns på platsen en Kolchos, men endast en fallfärdig byggnad fanns kvar på området vid övertagandet. De tjugo medlemmarna som startade byn 2002 rustade först upp det gamla huset för att ha en ”Community Building”, och bodde även där, mycket primitivt, under den tid de startade ekobyn. Därefter har den tjänat som samlingslokal en till två gånger om året för innevånarna i byn. Den är nu en samlingspunkt i byn med många aktiviteter och kurser, samt försäljning av produkter från familjerna i byn.
Vid starten av ekobyn fick en av deltagarna tjäna som entreprenör, han hade pengar och kunde köpa marken. Vid den tiden köptes 200 ha, vilket man därefter har utökat succesivt. Sedan köpte var och en av deltagarna sin egen hektar, att själv äga 1 hektar mark är en av förutsättningarna för de ryska ekobyarna. Detta ingår i den modell som man kan läsa om i böckerna om Anastasia. Denna by liksom de flesta familjegårdsbyar i Ryssland är uppbyggda och arbetar efter dessa riktlinjer. Faktiskt är detta en av de regler som denna by är baserad på och som krävs för att få köpa mark här. Man ska ha läst alla 10 böckerna om Anastasia och inom två år ska man bygga ett hus på sin egen mark, inga andra regler existerar.
Priset ligger nu på ungefär 5.000 - 10.000 dollar lite olika beroende på läget men det var mycket billigare för de första nybyggarna, får vi höra. Här är familjen den grund som man bygger sitt liv på, sin partner och sina barn. Har man ingen egen familj går det naturligtvis bra också och många pensionärer har flyttat ut. De vuxna barnen eller andra släktingar kanske så småningom kommer att bli intresserade och vill flytta ut på landet de också. På det sättet blir byarna större och kan bli som små samhällen.
Vi som hade kommit ända till Ryssland för att få uppleva detta blev också glada och inspirerade. Vi fick en liten glimt av livet i byn och familjegårdarna och den kärleksfulla stämning som vi mötte där. Vår förhoppning är att fler människor i vårt land Sverige ska bli intresserade och att vi kan starta våra egna Familjegårdar, antingen genom att överta gammal nedlagd bebyggelse eller genom att bygga nya hus med gammal och ny teknik, för att göra landsbygden mer levande och attraktiv.
Hus av lera och sand
Hur ser ekobyarna ut i Ryssland?
De har en djupare innebörd och handlar om mycket mer än ekologisk byggnation, därför vill man inte kalla dem ekobyar. De flesta byar är byggda i enlighet med Anastasias projekt och vision. I många byar finns bestämmelse om att läsa alla böckerna innan medlemskap erbjuds. Här är ett exempel på en av de första byar som byggdes i Ryssland.
Kovcheg familjegårdar och by grundades 2001 då 4 familjer leasade - genom ett 49-åriga hyresavtal med staten och utan kostnad - cirka 120 hektar tidigare jordbruksmark 140 km sydväst om Moskva, i Kaluga-regionen. Som Anastasia förespråkade byggde människorna sina hem på enskilda 1-hektar mark. Under sina första 8 år har de byggt mer än 100 bostäder, även om inte alla var färdiga och vinterbonade. De flesta byggde själva sina hus och cirka 20 hus färdigställdes varje år. De flesta är byggda med virke slipat på plats, och isolerat från vinterkylan med lera och halmväggar.
Gruppen delar gemensam infrastruktur: vägar, brunnar, en samlingsbyggnad, bastu, en skola, ett videobibliotek samt tung utrustning såsom en traktor, grävmaskin, väghyvel, och stora lastbilar. Tillsammans tar de hand om skog, städar upp och plantera nya träd, stoppar illegal avverkning och driver sitt eget sågverk och en snickeributik. Liksom de flesta byar erbjuder Kovcheg utbildning om ett hållbart samhälle, och seminarier om sina erfarenheter av att leva tillsammans, om byggnation med naturmaterial, och om ekologisk biodling - inga droger, sockervatten eller mänsklig inblandning.
Under 2005 producerade de en instruktionsvideo, "Hur man bygger ett varmt vinterhus med lera och halm. " I februari 2009 samlade de och välkomnade 60 besökare från 25 andra projekt i Ryssland och andra före detta Sovjetstater för en 4 dagars workshops och nätverkande. Femton tusen personer i månaden besöker deras hemsida.
En av Kovchegs grundare är en före detta framgångsrik affärsman som flyttade från staden till landet och nu arbetar han som biodlare och trädgårdsmästare. Han flyttade för han önskade sin son att få växa upp på landet. Andra invånare inkluderar en före detta brottare, en före detta tysk modell, en före detta parlamentariker, och en före detta operasångerska. Gemensamma skäl som ligger till grund för att flytta till Kovcheg är möjligheten att ägna mer tid åt sin familj, en önskan att lämna alla kostnader och det penga-orienterade stadslivet, att vara sin egen chef, en önskan om att leva i ett samhälle med folk man älskar, samt att leva med renare luft, renare vatten och en bättre känsla av säkerhet och trygghet.
Kovchegs medlemmar har skapat en uppsättning tydliga riktlinjer som verkar ha hjälpt avsevärt i deras utveckling. De håller stora gruppmöten fyra eller fem gånger per år, med en 75% super-majoritet för väsentliga beslut och en röstmajoritet för enklare objekt och resten av året hanterar de ekobyn genom särskilda kommittéer som beslutar. Den första prioriteringen är att identifiera den vision och de principer som skall utgöra grunden för samhället samt gradvis tillväxt.
Börja med en liten grupp människor som skapar en vision och principer, sedan successivt attrahera likasinnade människor som godkänner dessa. Full insyn i användningen av gemensamma medel. Delat ansvar mellan alla medlemmar snarare än en enda ledare. Om du inte gillar hur ett arbete görs, skall du visa ett bättre sätt genom att bidrar till lösningen.
Krav för medlemskap är: (1) att trädgården ska odlas organiskt (inga bekämpningsmedel eller växtgifter), och helst design i enlighet med permakulturens principer (2) ingen rökning eller alkohol på området, (3) ingen djuruppfödning för köttproduktion. Den viktigaste frågan när det gäller potentiella nya medlemmar är: "Vill du se den här familjen som granne?"
Kovcheg" är en fungerande ekoby, där cirka 100 personer för närvarande bor, inklusive 40 barn, och ungefär lika många förbereder sig för att flytta och utrusta sina tomter.
Ekobyn upptar 121 hektar mark, varav 78 hektar är tilldelade för enskilda tomter, en hektar vardera, 7 hektar är ett gemensamt område i mitten av bosättningen, inklusive en liten damm, 21 hektar jordbruksmark för gemensamt bruk och 15 hektar vägar och uppfarter.
Vi finns 140 km sydväst om Moskva och 30 kilometer från städerna Maloyaroslavets och Medyn. Bosättningen är dock separerad från "civilisationen" av 12 kilometer trasig betong plus 2,5 kilometer fältväg, vilket är nästan oöverstigligt på leriga vägar. En ren källflod flyter längs kanten av bosättningen, vars stränder vimlar av källor med utmärkt dricksvatten, den är omgiven av en skog på tre sidor. En och en halv kilometer bort ligger en enorm försummad kyrka, den näst största i Kaluga-regionen, ett tyst vittne till den tidigare trängseln på dessa underbara platser.
Vilka är vi?
Människor i olika åldrar, från studenter till pensionärer, och en mängd olika yrken och specialiteter: arbetare och ekonomer, officerare och lärare, musiker och vetenskapsmän, entreprenörer och programmerare. De flesta har familjer och barn, alla hade normala levnadsförhållanden i staden, men bestämde sig för att lämna sina hem och flytta till det "öppna fältet" och börja livet nästan från början.
Varför?
Det är inte lätt att förklara detta i ett nötskal. Förmodligen har vi i den moderna urbana civilisationen upphört att se framtidsutsikter för våra egna liv och för våra barns framtid. Bekvämt och bekvämt stadsliv berövar en person enkla och naturliga värden - frisk luft, rent dricksvatten, vilda djur runt omkring, elementär tystnad, framtidstro.
Våra barn lider särskilt, klämda av lägenhetsväggar och trånga innergårdar, skrämda av allestädes närvarande bilar, banditer och andra attribut i en modern stad. Och eftersom de inte hittar en plats för sig själva i det här livet går de ofta in i den overkliga världen av dataspel, tv och droger.
Vår uppgift är att ta ansvar för våra liv, att återinföra traditionen med starka familjer och goda grannrelationer, att få tillförsikt inför framtiden, att dramatiskt minska den negativa påverkan på naturen, att skapa en gynnsam miljö för våra barn, att återupprätta den förlorade kulturen som täcker alla aspekter av mänskligt liv och samhälle, att återfå en känsla av glädje och kreativitet.
I själva verket är en ekoby ett experiment, ett livligt och kreativt sökande efter ett nytt sätt att leva som kombinerar ett konservativt sätt att enkelt och hälsosamt leva på landsbygden med modern kunskap och teknik som används klokt och försiktigt. Du kan se hur vi rör oss på den här vägen, om framgångar och problem genom att studera materialet på vår webbplats.
Read the Full Article: https://anastasia.foundation/kins-domains/kins-domain-settlements-or-ecovillages/
Excerpt:
Where do we live? What are “Kin’s Domain Settlements” and “ecovillages”? Are they just names of communities? Or do these words hide a deep difference of meanings, ideologies, ways of life?
What ecovillages are – has long been widely known. The impetus, the main motive for their creation was a protest against the meaningless urban life with all its consequences. In fact, it is an escape from the urban lifestyle. Ecovillages exist all over the world. In the late 90’s in Russia, the idea of “Kin’s Domains” was born. A Kin’s Domain is a plot of land of at least 1 hectare where a family lives, creating its own paradise on earth. Nowadays, the idea of Kin’s Domains is developing rapidly in Russia and is of great interest in Europe, America, and many countries of the world.
What is the difference between these two forms of leaving the urban environment? And is there any difference in their principles? After all, it is good to move to the land in any case.
After living for 14 years in our Kin’s Domain in the Kovcheg (“Ark”) settlement [Gabriel’s note: one of the oldest and largest Kin’s Domain Settlements in Russia, Kovcheg consists of 100+ families & Domains and is 20+ years old] in the Kaluga region, Maloyaroslavets district, we came to the conclusion that these are completely different paths, different goals, and different futures…
VLADIMIR MEGRE AND HIS NATIONAL IDEA IF THE FAMILY ESTATE AS A MEANS OF WORLD CRISIS MANAGEMENT 2010.
The parade of worldly rulers, no matter what grand temples they might have built, will be remembered only by the filth they have bequeathed to the descendants. Water will prove to be the criterion; the measure of all things. With each day that passes, the water seethes with more and more contamination.
The initiative movement of people living in the world towards the criterion of a family estate.
This phenomenon we see today, i.e. the initiative movement of citizens towards the creation of a family estate, has never existed in the world before. This idea was first mentioned in the series of books ”Ringing Cedars of Russia” by Vladimir Megre. Years have passed by, but the citizens initiatives are growing with their movement only.
Today more than 200 initiative groups have announced the creation of 49 family estates in the regions of the Russian Federation at http://forum.anastasia.nu, more than half of the regions in Russian. These are people of different nationalities, religions and age groups. Of course this number does not expose the whole range of peoples intentions to create their own family estates, there are more initiative groups as well as the estates of the new type that are being created. Even these numbers impress because people take legislation into account and execute lands. But none of the laws gives us the evidence that they own land for the family estate. There is no opportunity to have the land lifelong and there is no freedom from taxes.
But nonetheless people buy land, make it habitable and wait. They wait for the acceptance of the law maintaining and consolidating the status of a family estate in Russia and other countries and at the same time not excluding its sense. With their common efforts people have in fact affirmed the necessity and importance of the law showing its urgency.
By means of peoples efforts the dying villages are being born again. There appear gardens, groves and water smooth surfaces. The importance of all these affairs is hard to value. They are very important for human life and well-being on the Earth.
It concerns not one particular nationality but the whole Russian nation and other nations. This idea is easy to understand and put into practice no matter what your nationality is. This idea gives us a stimulus for uniting people of our country and promote their solidarity. The solidarity of people living in one country indicates the happy society and strong government.
The fact that half of the regions in Russia are today presented by human initiatives of family estate creation indicates the national value of the movement reflecting the existence of the national idea of a family estate
In 1996 the first book ”Anastasia” of the ”Ringing Cedars of Russia” series by the author Valdimir Megre who was not well-known at that time was publishes. The main character of the books, a Siberian woman Anastasia has told us about the idea of a Family Estate, about the wonderful future of Russia and have shown the new philosophy of life. The ides of a Family Estate, is the following: they should establish the law according to which each family would be provided with a free hectare of land for building his own Family Estate. This space would not be charged any taxers for and i would be given to a family without the right of resale but with the right of demise.
Let us consider a fragment of the book ”Cocreation” by Vladimir Megre, chapter ”Each can build his home Today”.
”First choose a place you like out of all the possible favourable places on Earth, a place where you would like to live, where you would want your children to live, and where you would be a good memory for your great-grandchildren. The climate in that place must be favorable for you. Take for the ages one hectare of land in that place for yourself.”
”But no one can simply take land now just because he wants to. Land is sold only where people want to sell it”
”Yes unfortunately, that is how it all does happen. Our home land is vast, but there is not even a hectare of your land in it where you can create a corner of paradise for your children and descendants. Still the time has come to begin. Of all the existing laws, you can make use of the most favorable.”
”I do not know all the laws of course, but I am confident that we do not have a law allowing each person to have some quantity of land in perpetuity. They lease many hectare of land to farmers, but for more that ninety-nine years.”
”Oh well, to begin we can take it for a shorter time, but you must quickly create a law so that each person have a homeland, land.
”The state deepens of the lowering. If there is no serious law, then it must be created. That is easy to sy and hard to do. Laws are written by the Ste Duma. It must somehow amend the Constitution or add a chapter. But the parties in the Duma argue among themselves and there is no way they can solve the law issue. ”
”If there is no party capable of passing a law so that each person can have a homeland, then such a party must be created.”
”Who is going to create it?
”Someone who reades about the home bing created and understands what a homeland means for each person, for each person living today and for the future of the entire Earth.”
”All right, that is eanough of parties. Why do not you tell me about you unusual house? I am curious as to what new idea you can bring to design. Let us image that someone has a jectare of land. Not a paradise, but one overtaken by weeds. They probably will not give out anything better. So here a man stands on his hectare. Now what?
”Vladimir think for yourself. You dream too.What actions would you take if you were standing on your own land?”
Further goes the following:
One person may think it is just fantasy, other pessimists may see with their own eyes that those who are full of enthusiasm happily explore earlier desert lands and form their own conditions for the well-being of their family. They are the readers of ”The Ringing Cedars of Russia” series of books by Vladimir Megre. We need a new ideology, the ideology of the healthy way of life, they say it sexists in the series of books by the Russian Writer Vladimir Megre. All of us are the readers of these books.
In different regions of Russia people have established more than 200 family Estate. Their number is continuing to increase. With the governmental support the greatest moving power, the people, is Growing
TODAY IN RUSSIA MORE THAN 200 GROUPS OF FAMILY ESTATES HAVE ALREADY BEEN CREATED. THE TOTAL NUMER OF FAMILY ESTATES THAT ARE BEING ESTABLISHED ESCEEDS 7500.
Detta har skrivits cirka 2010, idag 2020 finns många fler ekobyar i Ryssland, cirka 400-500 och angränsande länder men idén är densamma utifrån Anastasias böcker.